2019-08-19


hem igen
album
badboll
citat
exter
musik
sarcastic
serious
skaldduo
skägget
sötma

sök
e-post

english

föregående

P RamelNatPrinceE CostelloLouisEllaPaddyJohnPaulGeorgeRingo
 

insert coin

Föregångaren till den numera Törnrosa-sovande gladpoporkestern Insert Coin bildades hösten 1981 under namnet Kåntejner, och var sprunget ur ett tidigare tremanna-band, kallat Harvkrææm, som spelade nån slags blues kanske. Den ende kvarvarande från den tiden är jag (HB). Namnet Insert Coin tog vi 1983 när den blivande sångaren Torbjörn stoppade tioöringar i ett hål i dåvarande gitarristen Martin Lindéns mockajacka, och året därpå ombildades själva kärnbandet. Vi blev under det året 10 musikanter, varav 4 blåsare (The Roaring Savanna Camels), och inte sällan kändes det mer som cirkus än orkester. Hösten 1985 försvann dessa igen, förutom en saxofon, vilken blev kvar ytterligare ett år. På den tiden envisades vi med att beskriva vår musik som "melodiös jazz-rock-funk". Det värsta är att det förmodligen var en ganska bra beskrivning. Men vi ville bra mycket mer än vi kunde.

SingelframsidaHösten -86 sade även saxofonisten adjö, och Insert Coin blev ett renodlat popband på 5 man och 1 kvinna. Den sista ombildningen skedde 1989, och sättningen var nu: Torbjörn Westman - sång ; Magdalena Bylund - Sång & percussion ; Fredrik Ygge - bas ; Povel Fagerström - trummor ; Henrik Ygge - gitarr och Henrik Bylund - syntar. Vi slet med egna låtar, det hade vi alltid gjort i och för sig, men nu insåg vi att det skall mycket till för att nå ut med egen musik. Demokassetter spelades in oavbrutet, och trots att de blev bättre å bättre hjälpte det föga. Inga skivbolag nappade, och spelningar var inte heller lätt att få. 1989 fick vi nog och bekostade själva singeln Fast Mark på vårt eget (fejkade) skivbolag XL RECORDS. Den gick naturligtvis back, men det hade vi kalkylerat med.

Men nu var det dags att ta steget till att bli ett cover-band. Vår första spelning som sådant skedde trettondagsafton 1989 på restaurang Sophia/Oscar i Varberg. Detta blev inledningen till ett relativt intensivt spelande, åren 89-92 var vi väl iväg var tredje helg i genomsnitt. Mestadels höll vi till här i Västsverige, men avstickare till bland annat Karlskrona, Karlskoga, Karlstad & Hagfors, samt några after ski-gig i Sälen och Vemdalen, blev det också.

Så en bit in på 90-talet sjönk efterfrågan på cover-band. Detta i kombination med att medlemmarna till följd av arbete och studier bosatte sig över halva Sverige (Stockholm, Göteborg, Lund & Borås), gjorde att spelningarna blev allt färre. Dessutom hann vi aldrig repa, så till slut rann alltihopa mer eller mindre ut i sanden. Vår sista spelning genomförde vi på Nordic Jazz & Blues Festival i Borås 1996.

Det var roligt så länge det varade - själv har jag knappast upplevt en större lyckokänsla än när vi stod på scen, allt stämde och det svängde så där riktigt gôtt.
Det känns rätt avlägset nu, men man skall väl aldrig säga aldrig...

Kass bild, jag vet, kommer ny sen
Foto-session inför singelutgivningen 1989

lyssna
To be continued...

  upp
tillbaka
sidorna badboll