hem igen
album
badboll
citat
exter
musik
sarcastic
serious
skaldduo
skägget
sötma

sök
e-post
english

föregående

 sarcastic - i naturen

Vi var häromdan ute i skogen, då det kom nånting som plöjde sig fram djupt nere i marken. Plötsligt stack det upp sitt beniga huvud, gav oss en ogästvänlig blick och tog sig en gök. -Vad är detta? vrålade vi oss gröna av ilska och slängde oss på våra fågelböcker. -Nä...öh...va?! Finns den inte med här?! Fy satiken vilken dålig skit!!   Under den fortsatta promenaden upptäckte vi horder av fåglar som vi varken sett eller hört tidigare. Skitfyllda av medlidande bestämde vi oss för att berätta om dessa arma oförstådda kräk, som på grund av sitt ibland lite udda beteende och kanske inte alltid så tilltalande yttre, blivit förbisedda i fågelböckerna. Här följer nu en kortare presentation av fåglar som det är lögn i helsicke att hitta i nån fågelbok

ängskryparen (Lawnus Hasis): Detta är en art med mer än bara fötterna stadigt i jorden. Den är en hårdnackad rackare som tål det mesta, alltifrån grus i ögonen till utslag över hela kroppen.

Trots sitt jordnära och muntra sätt bemöts ängskryparen ofta med både sparkar och slag, inte sällan då från bönder som ogillar den starkt, främst på grund av att den mycket gärna plöjer djupa diken i åkrarna, och fastän den gräver en grop åt sig själv så är det vanligen tyvärr andra som faller däri.   ängskryparen delar sina kostvanor med rövfåglarna, som ju också brukar proppa i sig allt möjligt äckligt. Den illegala jakt som bönderna hänsynslöst driver på ängskryparen tvingar den att gå under jorden långeliga tider, då den också passar på att häcka.   är på långt håll släkt med Jordfräsen och Storfräsen.

äppelknyckaren (Palla Palla): Här ska ni få möta en liten mes som är så liten och så jättegullig att ni gärna skulle vilja trycka upp stora planscher på honom. Men skenet bedrar! Han är en riktig buffel. Redan som litet ägg rullar han ilsket omkring i boet och krockar så hårt med sina småsyskon att dom spricker och rinner ut mellan kvistarna. Härav den kära barnleken "tömmebo".

Väl kläckt vrider han sig till boet ramlar i backen, varefter han uppgivet larvar därifrån. Vid sitt första möte med ett äpple blir han så översvallande lycklig att han faller raklång till marken, där han blir liggande tills katten kommer och sätter sig grensle över honom.

På höstkanten när äppelträden lyser röda och odlarna också lyser röda (fast av ilska och ansträngning) sveper äppelknyckarna in likt glupska åskmoln. Efter noggrann ödeläggning retirerar de till basen där dom förnöjt sätter fångsten på jäsning.   Ett effektivt knep att avskräcka dem från vidare äppelplundrande är att rikta en hagelbössa mot dem och trycka av. Dessutom är det ju en trevlig sport.   äppelknyckaren är nära släkt med Snoppsnapparen, Hipphopparen och Blånekan (fast den själv påstår att den inte finns). Den blev 1987 vald till årets Mes Universum, där den kammade hem Storlommen.

Gallskrikan (Cuerulantis Hysterica):  Hör du till dem som tycker om att vakna av fågelkvitter om morgnarna? Då är det slut på det nu. Gallskrikan har nämligen börjat breda ut sig i landet.   På morgonen hostar, rosslar och harklar den sig en bra stund. Därefter börjar den skrika allt vad den orkar, och det är mycket det! Honan och hannen turas om att äta så att minst en av dem hela tiden har strupen ledig.

Detta är den enda fågelarten i världen som föder levande ungar, det höga skrikandet får nämligen äggen att spricka och kläckas långt innan honan hinner lägga dem. Här får hon ännu en anledning att skrika högt, då de vassa äggskalen skall ut. Hannen, som tror att hon skall dö när det trillar ut ungar, blod och skal om vartannat, blir helt hysterisk. Det blir han ju inte tystare av direkt. Så håller det på…   Tillhör, i likhet med Spärrvakteln, familjen vrålvråkar.

Snokhämnaren (Sinister Penalist): För en miljon år sen blev det första exemplaret av arten bedragen av en snok, och det tog den så hårt att dess hjärna muterade till en oförsonlig fettklump! Den enda egenskap som utvecklingen förfinat hos den är hämndlystenheten och mångfalden knep att ha ihjäl en snok. Andra ormar nonchalerar den fullständigt, men så fort en snok kommer i dess väg så jädrar! Han stampar, klyver, hackar och sliter i den arma reptilen tills döden inträder.

övriga instinkter, som fortplantning och sökande efter föda, åsidosätts ofta när snoktillgången är god. Arten är därför väldigt sällsynt. Men när den väl häckar så bygger hannen med stor möda upp sitt bo så långt in i vassen han kan.

Han river det genast igen medan hans generade hona lägger ett antal ägg i kastrullen han fått billigt hos Järn & Josefsson, där han för övrigt brukar ta sig ett glas när hans fru tar emot besök.   Moviestaren, Vinkelhaken och Extrakläckaren ingår också i familjen lövslickare.

sarcastic